HoofStep larmade vid gaskolik!

En regnig och kall dag i januari efter lunchfodringen, var jag med Lusitanohingsten på Ugglarps klinik - han har en envis hovspricka som kräver speciell skoning. Medan jag väntade kom detta larm från HoofStep i min mobil:

Panik! Något hade hänt senaste timmen. Tankarna gick och jag såg i mitt inre hur Æskild hade varit ovanligt långsam till utfordringen på morgen. Men, han visade inte några andra tecken på problem just då. Så fort jag kunde lastade jag hästen och åkte hem för att kolla vad som hade hänt.

Men först, låt mig introducera Æskild...

Det här är Æskild - en levnadsglad, charmig och nyfiken kändis i hela grannskapet. I Sverige är det ovanligt med åsnor, så vi blir ofta benämnda genom honom - jasså, det är ni med åsnan!

 

Ibland stannar det bilar och folk vi inte känner frågar om det hänt något med åsnan! Då har han inte varit i sin vanliga hage utan installad eller i sjukhage, oftast på grund av hovböld eller fångkänning. Som åsna har han hovar för mycket torrt och varmt klimat, inte blöta leriga hagar i Skåne. Han ska även gå på magert bete och grovfoder, men har lärt sig många tricks för att maximera matintaget. Hans vikt är en ständig utmaning!

Är det inte morötter från grannarna, ser han till att vara först till lunchhöet och proppa i sig så mycket han kan innan de andra hinner fram. Andra trick är uppfinningsrika smitningar - för han är smart! Väl ute ur hagen, drar han snabbt till stallet och går igenom boxarna i jakt på mat.  Han är även om sig och kring sig och vill ha det mysigt och bekvämt. Han vet var bästa hörnan i ligghallen är och hur man bullar upp en bra halmbädd.

Æskild är omtyckt av alla hästarna och har en egen gräddfil vid sidan av rangskalan. Han äter ur allas högar, även det mest rabiata stoet accepterar honom. Han agerar lekfarbror till fölen och gillar att brottas och tampas med hingsten. Socialt glider han på en räkmacka.

Men Æskild är livrädd för minsta lilla smärta!

Æskild är inte som andra åsnor när han har ont.

 

Åsnor är normalt mera lika kallblod och islandshästar när det gäller smärta. Visar lite tecken och"biter ihop". Men Æskild - han är en drama queen. En gång då han fick en pytteliten hovböld, hoppade han på tre ben i flera veckor efteråt. Detta trots att bölden redan läkt ut för länge sedan. En veterinär som höll på döma ut honom för fång trodde inte det var samma åsna som obekymrat galopperade runt i hagen några dagar senare.

Han är speciell även på ett annat sätt. Æskild är nämligen sedan länge utvald i HoofSteps interna viktiga test-team för vår hästövervakande teknik. I och med att han är en åsna, får han en viktig roll för att visa hur pass bra systemet funkar för “udda hästar”.

Tillbaka till vad som hade hänt ...

 

Ute i hagen möts jag av en mardrömsscen - Æskild ligger dyblöt, kall och skakande i leran och regnet. Han har inte orkat gå de sista 10 metrarna in i ligghallen. Blicken talar sitt tydliga språk - jag vill inte vara med! Med mycket övertalning och ansträngning får jag honom på benen och in i stallet. Han kastar sig ner, rullar med ögonen, stönar och spänner benen som stumma pinnar rätt ut i luften. Jag ringer veterinären!

I väntan på att samtalet ska kopplas fram kollar jag slemhinnor, temperatur och lyssnar efter tarmljud. Han är nedkyld, magen är som en spänd ballong och inga tarmrörelser hörs. Och han försöker hela tiden rulla sig. Veterinären kan komma först om en dryg timme. På dennes inrådan får Æskild promenera långsamt med många pauser. Samtidigt som han hindras från att rulla. Klockan 5 anländer veterinären, gör en snabb koll och utbrister:

“Det här är mycket allvarligt, frågan är om han klarar sig!”

Behandling sätts in, kramp- och smärtlösande, B-vitamin och 2 liter paraffinoljelösning. Sedan fortsätter våra långsamma promenader med pauser i ytterligare drygt 2 timmar till att Æskild slutar visa tecken på att vilja rulla. Han är nu trött och vilar stående. I HoofSteps app dokumenterar jag att Æskild är sjuk och att vi på gården vill ha larm vid eventuell rullning. Inga larm kommer förrän en varning kl 5 på morgonen. Då har Æskild rullat en gång. En check i boxen visar att han har bajsat och nu är blicken vaken och han är hungrig! 

Under kommande dygn får Æskild stå kvar i boxen under observation och med aktiverad larmfunktion. Successivt får han lite hö och mot kvällen, nu ett dygn senare, är han vrålhungrig. Nästa morgon studsar han i boxen och vill ut. Jag markerar i appen att han är frisk och släpper ut honom i hagen. Det är full fart genom stalldörren ut till morgonhöet! 6 timmar senare får jag ett larm som visar att allt är grönt! Æskild visar inga avvikande beteenden längre. 

Dagen efter ringer veterinären och undrar försiktigt hur det har gått, och om vi är på klinik nu med Æskild. “Nej, han är som vanligt, sedan igår är det full lek i hagen igen” får den förvånade veterinären till svar. Oavsett om det var drama-queenen i Æskild som kom fram, är jag väldigt tacksam för det snabba larmet! Ingen häst - eller åsna - ska behöva ha ont en sekund i onödan och ju snabbare vi kan agera desto bättre. I Æskilds fall var den troligaste orsaken en feljäsning, kanske för att han lyckats äta något olämpligt, men det kunde ha slutat illa.

Support
Om HoofStep
Kontakt

E-post: info@hoofstep.se

Mobil: 076-2275160

© 2020 by HoofStep, HoofStep AB: 559043-4667

Säkra betalningar med Mastercard, Visa and Amex genom Stripe